Idag var det dags att ta tag i tömkörningen igen då! Gick hur bra som helst. Sambon gick med honom i longerlina medan jag tömkörde. Han är ju lite på tårna i början och vet inte om alla tömmar och linor är faror eller inte men han lugnade ner sig fort så sambon kunde släppa.

Utsatte honom inte för att gå bakom och låta tömmarna ligga på rumpan, det är hur otäckt som helst tycker han, så han fick gå mestadels på volt runt mig. Däremot petade jag till lite då och då med ena tömmen på rumpan på honom och han började småtakta och ha sig men han förstod till slut att de inte skulle käka upp honom ;)

Värmde upp honom länge i skritt, sen provade jag även lite trav och galopp. Allt gick lugnt och fint till och han var riktigt lyhörd. Superkul! :) Sambon sa direkt "Det är ju exakt sådanhär han är när du rider", alltså är småstressad i början, höjer huvudet och är rädd, så jag tror som sagt att tömkörningen kan vara ett bra alternativ just nu innan jag tar tag i ridningen på allvar.

Hade Pee Wee bettet även idag och han verkar trivas otroligt bra på det. Det är endast när han blir stressad han börjar greja med det och dregglar lite, men så fort han lugnat ner sig är han hur lugn som helst i munnen. Kommer en bättre utvärdering om bettet när jag använt det mer.

Ja.. Jag och Avons gör inte sådär jättemycket varierande för tillfället, men jag gör det som fungerar bäst för stunden. Idag åkte jag iväg till stan en sväng. Var inne på My One för att köpa en ny aachennosgrimma men kom ut med ett helt kandar istället ;) Så kan det gå! Jag var lite sugen på nosgrimman som satt på (utan snokrem då), sen fick man ju ändå med två lädertyglar så jag tyckte det var lika bra att slå till. Det är heller inget kandar där det sitter två remmar till bettet, den följde med vid sidan om så man kan använda det både som vanligt träns och kandar.

Sen bar det iväg till Hööks där jag köpte ett Pee Wee bett. Kände att jag bara var tvungen att prova ett sånt på Avons efter allt positivt jag hört om det. Jag kan säga att det verkligen levde upp till sina förväntningar! :D Avons varken dregglade, försökte spotta ut bettet, tuggade på det eller var allmänt störd utav bett som han brukar. Herreguuud, han var hur lugn och fin som helst i munnen. Ska prova tömköra på det imorgon så får vi se vad han säger då, men so far so good ;)

Övade en del på att länga ut honom i traven och verkligen få till ett påskjut. Han har varit lite trippig och kort i bakdelen, men idag fick jag han verkligen att länga ut och det var precis som om en spärr släppte för efter det började han jobba på riktigt fint och vart inte alls trippig/kort. Hade två bommar på volten också, mittemot varandra för att få han att slappna av och hitta takten. Avslutade med att lägga longerlinan över baken på honom medan han skrittade av, konstigt nog var han inte alls berörd utav den. Han är bara för underbar ibland!

Imorgon hoppas jag på lite nya bilder :)

Gav mig på lite longering och tömkörning idag. Började med att longera honom i båda varven då han blir lite stressad vid tömkörningen. Vet ej varför, men antagligen är det tömmarna som ligger snett över ryggen på honom.

Efter lite longering kopplade jag om och började tömköra honom. DIREKT blir han osäker/rädd och vägrar lyssna på mig. Han bara går och går.. Det går inte få någon direkt kontakt med honom. Börjar jag då ta i tyglarna/tömmarna för att göra halt så bara han rycker tag i bettet och blir stressad och börjar nästan takta istället. Så jag fick göra volten mindre och mindre tills jag fick stopp på honom och longerade han istället. Det är EXAKT sådanhär han blir i ridningen, samma tendenser, samma pinniga steg - ja exakt samma i allting! Det konstiga är att han fungerar superbra i longering och lyssnar på minsta lilla vink från min sida.

Jag tror att om jag får honom stadig i tömkörningen så kommer jag ha OTROLIGT mycket nytta utav det i ridningen, med tanke på det som jag nämnde ovan. Men idag ville jag inte riskera att stressa upp honom då jag var helt själv. Måste nog börja med att ha någon som leder honom tills han lär sig att det inte är något farligt när jag går där med tömmarna. Det speglar sig mer och mer i Avons att han faktiskt blivit riktigt felbehandlad vad gäller både markträning och ridning. En rätt hanterad häst blir inte såhär blockerad och "rädd". Men träning ger färdighet och jag tycker vi gör framsteg för var dag. Tycker bara så otroligt synd om honom, det kan inte kännas bra för honom att hela tiden känna sig pressad, stressad och vara rädd.

Var inne på tandkoll med Avons idag. Tog mig 30 minuter att få in han i transporten idag :O Fattar inte varför han bara vägrade och stressen i mig kom krypande. Till slut var vi tvungna att ta hjälp av linor och då gick han in, men han var rejält nervös :( Inte bra! Lyckades dock bara komma 2 minuter sent.

Han hade lite vassa tänder i överkäken som raspades, men det största problemet var att hans första kindtänder på båda sidorna (P2:orna, se bild) var så nedslitna att de bara var en halv tand kvar. Fick även känna hur slitna dem var och det kändes som en len och slipad porslinstand. Detta är såklart ett problem då han är såpass ung. När han är 14 år kommer det inte finnas några tänder kvar, utan bara tandkött :( Detta är pga att han går med huvudet högt och skjuter upp bettet och biter på det. Veterinären sa att han säkert hållt på såhär i flera år. Nu måste jag se till att detta inte sker, eftersom hans tänder fortfarande växer så finns det en chans att de kan växa ut och bli helt återställda igen. Det är superviktigt att jag rider honom på tygeln med eftergift i nacken så att bettet ligger i rätt position, och helst tryckt ner mot lanerna.

Vi diskuterade vidare om bett och hon trodde det var bäst att rida på antingen; rakt bett, bett med hävstång (så att bettet trycks ner), stång och sen bett med fasta ringar. Men det borde väl vara rimligt att rida honom på gummibett/gummiklätt bett om man nu vill rida på delat bett? Bara en tanke som slog mig..

Hon pratade även om att det fanns något som heter "bettlyftare" när man vill ha höjt bettet upp mot lanerna. Hon ville jag skulle undersöka om det fanns någon motsats till detta, alltså som trycker ner bettet. För övrigt såg han fin ut, inga sår osv. Dela gärna med er av era erfarenheter! :D

Avons har fått vila även idag. Jag vill som sagt inte rida honom förrän tänderna är kollade plus att det spöregnar ändå, så motivationen är inte på topp ;)

Gick igenom alla Jippans gamla täcken. Allt från ulltäcken, fleecetäcken, fodrade regntäcken, ofodrade regntäcken, vintertäcken, ländtäcken osv osv. Provade alla på Avons och till min stora förvåning passade dem alla :D Är väl lite "slim fit" på en del utav dem, men absolut inte för små ialla fall. Avons drar väl egentligen 145 cm och nästan alla mina täcken är 135 cm, men det känns skönt att slippa köpa helt nya täcken i alla dess former.

Ett täcke jag absolut tror att Avons skulle passa i, som jag funderar skarpt på att köpa är dett fleecetäcket från Hööks. Tycker det är grymt snyggt! Synd bara att det inte finns i fler färger.

Nu har jag bokat tid på Bjertorps kliniken för tandkoll av Avons. Tyckte det var lika bra att få han kollad på klinik, dessutom har jag bara 8 km bilfärd dit ungefär :) Så på onsdag kl 15.00 blev det. Ska bli så skönt att få hans gaddar kollade :thumbup:

Longerade Avons lite idag. Tänkte först jag skulle ridit men jag vill avvakta tills veterinären varit här och kollat tänderna. Ska ringa imorgon bitti och boka tid.

Började först med lite vanlig longering där han bl.a fick gå över två bommar. Detta stärker hans självförtroende otroligt mycket då han själv måste tänka till och verkligen "våga" gå över utan att matte sitter på ryggen och vägleder. Han blir sådär otroligt barnslig när han klarat av att göra något på egen hand, det brukar alltid glimra till lite extra i ögonen och därefter blir det lite bus och bocksprång :P

Flyttade han en hel del för tryck idag också, vilket gick helt ok. Jag börjar hitta mer och mer knappar på grabben och sambon var helt chockad över att se honom idag, han tyckte det var en otrolig skillnad på vårat samspel och Avons inställning bara emot förra helgen.

Avslutade med att löslongera honom. Han är bara så himla go min pojk ;) Fick han att springa runt mig och t.o.m över de dör läskiga bommarna ;) Avslutade med att busa med honom innan både han och jag gick väldigt lugna och nöjda från banan!

I nästa inlägg kommer bilder från dagen. Bjuder på en så länge...

...RIDIT! :O Vilket är helt normalt för dem flesta som äger en häst, men inte lika självklart när man äger en AVONS ;)

Jag har verkligen lärt känna Avons så mycket bättre denna veckan. Jag har spenderat otroligt mycket tid tillsammans med honom och det har verkligen gett resultat. För det första blir han inte rädd för tränset, har tränsat honom flera ggr om dagen i samband med att han fått godis som belöning. Sen kan jag nu sitta upp utan att han höjer huvudet till skyarna, eller som han tidigare gjorde, sprang i sidled och jobbade sig så fort jag försökte sätta foten i stigbygeln. Han står även kolugn när jag satt mig upp utan att tuppa sig och vilja krypa ur sitt eget skinn. Framsteg! :D

Idag började jag med att longera honom lite i skritt, just för att testa och känna av hans humör. Han stannade fint på kommando och var lugn och trevlig så jag satte mig upp. Klappde honom och pratade med honom, sen hoppade jag av och gick med han några steg och satte mig sedan upp igen. Gjorde såhär ett par ggr, sen började jag förflytta honom ett steg åt gången så jag kände att jag hade kontroll och att han var med mig, vilket han var.

I vänstervarvet var han avslappnad, mjuk och lyhörd. Här blir han dock lite "springig" för skänkeln. Dvs att han är superkänslig för skänkel på denna sidan och missuppfattar mig gärna när jag tex ska göra halt, då gör han lite halvstressade skänkelvikningar ist. Tror dock att mycket kan sitta i mig, jag tror  nämligen att jag sitter till lite för mycket på vänster sida i själva halten vilket gör att han istället flyttar undan. Han är väldigt känslig för sätet, eller rättare extremt känslig för sätet, alltså tvärtemot vad Jippan var om man säger så..Så jag är inte riktigt van vid det ännu.

I högervarvet fungerade han inte alls idag. Extremt stel och vill inte böja igenom för fem öre. Han var som en träplanka åt det hållet. Där biter han sig också tag i bettet för att slippa mina ledande tygeltag, så tänderna ska kollas i veckan! Jag hoppade istället av och gick med han på volten samtidigt som jag satte handen vid skänkelläget och bad han flytta undan och böja sig för min hand ("skänkel"), det gick mycket bättre. Han behöver verkligen tränas upp ordentligt i denna sidan, men som sagt, tänderna är prio 1. Sen satte jag mig upp och red ett vänstervarv på volten med ca tre halter, där var han riktigt avslappnad och lyssnade verkligen så då la jag av för dagen :)


Du är allt annat än lätt, min lilla knasboll :love:

Var ute på en härlig skogspromenad med Avons nu ikväll. Supermysigt var det! Vi gick en runda där man måste ta sig igenom en lång bit av kalhygge, så han fick verkligen lyfta på tassarna idag ;) Jag och Avons har varit inne i en väldigt bra period denna veckan, allt känns verkligen kanon med honom och han har känts ganska lugn och tillfreds. Man märker även att han litar på mig mer och mer och jag får göra mer "normala" saker med honom utan att han blir livrädd. Skitkul!

Sen blev det lite massage och ompyssling av såren som läker kanonfint. Har använt mig utav blåspray/sårspray den sista tiden och det kan jag verkligen rekommendera, suveränt!:thumbup:

Ringde en utav mina närmska kliniker idag och ville boka tid för tandkoll. Men de hade fullbokat förutom måndag och onsdag förmiddag och då jobbar jag tyvärr och har inte möjlighet att åka. Så jag kommer förmodligen ta ut distriktsveterinären istället, tycker dem är kanon här!

Hur gör ni när ni ska kolla era hästars tänder? Klinik eller distriktsveterinär?

Nu har min ET varit här. Avons skötte sig kanon, trodde han skulle vara alldeles stissig och jobbig - men icke då ;) ET blev kär i Avons med en gång och tyckte han var otroligt snygg!

Började med att longera honom i båda varven i alla gångarter. Där visar det sig att Avons har en rörelsestörning på höger bak, han sätter det liksom annorlunda och är något kortare i steget. ET föreslog att jag skulle slå på honom skor och skritta honom mycket. Hon sa även att hon inte gillar hur han rör sig på höger bak och det är lite oroväckande. Misstankar om att det eventuellt kan vara knäledsinflammation.

Han var fin i alla muskler, välmusklad samt liksidigt musklad, vilket inte tyder på att han borde ha ont någonstans. Väldigt rörlig och fin i ryggen. Fanns en spänning/låsning mellan ryggmuskulatur och ländpartiet där musklerna runt tornutskotten drar ihop sig. Detta kan också vara anledning till att han rör sig "orent" bak. Hon körde laser samt mjukade upp spänningen. Annars var han kanonfin och det fanns inget att anmärka på. Hon trodde även att hans lilla "olycka" med taggtråden kan satt sina spår. Hon klämde även runt knäleden för att se om han visade någon reaktion vilket han inte gjorde. Sen har han även svårare att böja igenom till höger, vilket jag vet och märkt av.

Sen sliter han bakhovarna väldigt snett på utsidorna, vilket inte heller ser riktigt bra ut. Men det är liksidigt, det hade ju varit värre om det enbart hade varit på ena bara.


Har fått följande rekommendationer:

1. Kolla upp hans tänder. Eftersom han har tendeser till att ta bettet och sticka. Min ET hade själv haft problemet med sin häst och det visade sig att han hade sår i hela slemhinnan plus sylvassa tänder.

2. Slå på han skor och se om det kan hjälpa upp honom något bak.

3. Skritta mycket så han får länga ut sig ordentligt bak. Han är ju lite kort i steget bak så han behöver jobba i en lång och låg form för att få sträcka ut och länga bak.

4. Om han fortfarande är stel och har svårt för högervarvet efter det här så ska hon komma ut igen och köra igenom halsen ordentligt på honom. Just nu tyckte hon att det var "onödigt" jobb eftersom han fortfarande är lite spänd över bogen/halsen pga såren.

5. Är han inte bättre här så ska han undersökas på klinik för den lilla rörelsestörningen bak.

Så jag ska se över i schemat och kolla när vi kan ta oss till kliniken för tandkoll.

Idag fick Avons träna på lite allt möjligt smått och gott. Börjar hitta en del knappar hur jag ska bete mig i hans närvaro. Man behöver vara bestämd, tillrättavisa honom mycket samtidigt som man måste vara lugn och väldigt stabil. Det är en häst du aldrig kan ryta eller gapa på om han gör fel om man säger så ;)

Blev repgrimma och longerlinan. Vi tränade på flytta undan för skänkeltryck, backa, leda, stanna på kommando (som han annars har svårt för) vilket gick kanon idag. Blev nästan tvärnit några gånger där :D Sen travade vi över läskiga bommar, helt utan mattes stöd och övertalan, haha! Det stärker hans självförtroende. Sen blev det även en MASSA mys. Klappade och kliade honom tills han sänkte huvudet och tuggade och slickade sig om munnen. Duktig pojk!

Imorgon kommer ET. Spännande! :)

...sen hämtade jag hem Avons :) Tiden går fort, även om det på något sätt känns som om jag haft honom längre.

Min lilla sötnöt :love:

Idag tyckte jag att det var dags att ta tag i lite skritt uppsuttet. Började med det som jag gjort de sista dagarna, nämligen att flytta för tryck, backa och hänga mig i sadeln. Allt gick suveränt ända till jag satte mig upp. När jag hängde i sadeln och tog på han överallt, samtidigt som jag masserade halsen på honom och pratade med honom så slappnade han av och stod mest och sov. Sen när jag väl skulle sätta mig i sadeln så for huvudet upp i vädret, han blev stel som en pinne och han var helt stirrig och med andra ord blockerad.

Försökte få han att komma ur sin "blockering" genom att ställa in huvudet mot mitt ben och ge han godis. Sen lugnade han sig efter mycket masserande på halsen osv.. Sen var det dags att ta ett steg fram i skritt, vilket inte är allt för lätt. Han blir ryckig, stressad och vet knappt inte vart han ska ta vägen. Stackarn! Måste verkligen vara hemskt för honom att vara sådan. Tog ett steg i taget och han steppade på sidan, ville rusa iväg osv, men till slut sänkte han huvudet och slappnade av. Bytte då till höger varv, hans svåra varv, och där var han otroligt stel idag. Han trängde innåt som tusan och gick felställd så jag bad honom att iaf ställa huvudet lite mer rakt, han fick smått panik och ställde sig istället och studsade. Jag hoppade av, longerade honom lite i höger varvet sen satte jag mig upp och red honom i vänster varv. Ingen idé att göra det mer obehagligt för honom än vad han redan tycker att det är.

Hans svåra varv har varit höger ända sedan han kom till mig, men efter lite lösgjörande arbete har han släppt fint och man märker ingen skillnad på varken höger eller vänster sida, men jag vill inte ställa några krav på honom förrän jag vet att han är fysiskt kapabel till att göra det jag frågar han om. På torsdag morgon kommer ET och därefter får jag utgå helt enkelt. Tills dess går Avons på mer eller mindre vila.

Jag gav mig på lite NH träning med Avons idag. Gick väl hyffsat bra, men han var inte lika fokuserad som häromdagen. Antar att det var för att det blåste så och träden och allt runtomkring blir ju så mycket mer intressant då ;)

Tränade på att flytta, backa, leda honom korrekt, skicka iväg honom på linan och få han att stanna på kommando och byta varv, hänga mig över honom osv osv... Sen blev det tränsträning, vilket gick betydligt bättre idag :) Tummen upp! Släppte lös honom och busade också, vilket är kul! hihi.

Ja...Ni läste rätt ;) Avons är inte bara en jäkel att rida utan även att tränsa. För det första blir han vettskrämd när jag kommer med tränset och hänger sig i grimskaftet sen höjer han huvudet till skyarna. Inte kul med tanke på att han blir 2 m hög och jag når inte att få över nackstycket.

Vet inte varför han är sådan, men antingen har han varit med om något i samband med träns, han förknippar det med ridning eller den mest logiska förklaringen är kanske att han var sönderriden och sårig i hela mungiporna när han kom och gör alltså detta pga att han förknippar det med smärta.

Nåja. Jag tränsade han i boxen några gånger idag, eller närmare bestämt 10 ggr ungefär. Varje gång jag hade fått på tränset så fick han en morotsbit. Till en början sprang han runt i boxen och vände bort huvudet, men efter ett tag lugnade han sig. När han sänkte huvudet någorlunda la jag av. Men gud så jobbigt det är när han sätter upp huvudet sådär, fast jag står på tå så når jag inte upp :S Jag får knöla in öronen med fingerspetsarna.

Har även lagt märke till att han kliar sig mycket runt munnen när han har eller har haft bettet i munnen. Antingen vill han bli av med det eller så har han nickelallergi? Vet att han reds på ett mässingbett tidigare, av vilken anledning vet jag dock inte.

Tog ut Avons på banan idag i repgrimma och longerlina. Började med att ta på han överallt, lyfta alla ben osv. Då upptäcker jag att den lilla busen trampat av sig halva skon. Den satt bara med några få sömmar och hela skon var tillvrängd. Vi fick plocka bort skon tills hovslagaren kommer imorgon bitti. Så något motionerande blev det inte.

Höll på att massera, klämma, klia, slänga upp linan på hans rygg och bakdel och lilla Avons stod helt lugnt och SOV!! :o Haha.. Ställde mig sedan på en pall och hängde mig lite över ryggen på honom. Han tittade lite oroligt på mig, men så fort han tog huvudet mot mig och kollade vad jag gjorde fick han godis, sen var allt lugnt. Hängde mig över på andra sidan och flaxade, tog på honom överallt och sedan satte jag fötterna vid sidorna på han och drog fram och tillbaka. Han stod som ett ljus. Det märks att han behöver sådan här hantering och träning för desto mer jag håller på med honom såhär desto mer tyr han sig och vill vara med mig. Jag får ju knappt gå in i hagen förrän han kommer och ska kela och följa efter mig som en svans ;)

Min skrutt idag.

Så roligt har jag och Avons haft det idag :D Tog ut honom i grimma och ett långt grimskaft och övade lite på backa, flytta för tryck och följa efter, han skötte sig kanon! Lekte en massa med honom, men han stod mest och stirrade på mig och undrade vad sjutton matte höll på med :o Han följde mig iaf med blicken och kroppen hela tiden och hade alltid huvudet vänt mot mig.

Sen kopplade jag loss honom och jobbade honom fritt, vilket nästan gick ännu bättre. Det märks att han har enorm respekt för människor, kanske nästan lite för mycket? Det räckte jag bara gick mot honom så flyttade han, tittade jag på hans bakdel så flyttade han den osv.. Visst är det bra, men jag märker ju också att han gör det lite av "stress" man märker liksom att han inte litar på vad som komma skall. Allt gick iaf väldigt lugnt till och jag stannade upp emellanåt och bara myste med honom så han fick slappna av och sänka huvudet i min famn. Han var väldigt avslappnad när vi gick från banan och han gick efter mig som ett ljus. Det är bara att fortsätta traggla på! :)

Sen kom farbror veterinär och gav vaccinationssprutan, det var han väl inte helt nöjd med :P Han höll på att fara ut genom taket när han fick den där hemska sprutan.

Idag kommer veterinären ut och vaccinerar Avons. Jag hade ju helt missuppfattat hela den här biten med vaccination. Han var ju vaccinerad (första grundsprutan) den 28:e Maj i år. Och jag var helt säker på att det skulle gå mellan 21-92 dygn innan spruta nr 2, så gjorde jag iaf med Jippan i höstas.

Nu ska det tydligen gå mellan 4-6 veckor och det har ju gått 78 dygn sen förra sprutan så jag får börja om från början! Suck >.<

Avons läker på hyffsat bra, han har dock en skada i armhålan precis i vecken, tror att longerlinan bränt honom för huden är liksom kluven på ett ställe. Måste ju göra förbannat ont eftersom det är friktion där hela tiden :( Men jag smörjer på och tvättar.

Såhär ser han ut för tillfället:

Avons har återhämtat sig väldigt bra från gårdagen. Han har fått stå inne i natt för att vila ut och äta massa gott hö. Jag tycker så förbaskat synd om honom! :( Min lilla skrutt. Han kommer få en hel del fula ärr på frambenen upp mot bogen, men jag är glad att han kom så lindrigt undan som han gjorde ändå. Han sprang ju trots allt in i en kohage genom att springa rakt in i dubbla taggtrådar, sedan sprang han även ut ur hagen på samma sätt. När vi skulle gå ner och laga tråden var den alldeles blodig. Som tur var var tråden skarvad i båda hörnena så det släppte hyffsat lätt ändå, annars hade nog hela han varit trasig :( Sen sprang han även runt i 1.5 timmar med n longerlina efter sig och sprang nästan 2 kilometer på vägen.

Han var lite rädd för att komma ut i hagen idag, men han lugnade sig snabbt och började beta. Nu kommer jag börja om från noll med honom, sen väntar jag på ET som kommer den 24:e.

:love:

Jag hade ju som sagt lite planer med Avons. Inga större planer, utan bara longera honom inspänd med sadel och träns och eventuellt hänga mig lite i sadeln och sådär. Allt slutade i en riktig katastrof och just nu är jag glad bara Avons överlevde den här gången. Fy satiken! :(

Jag ledde som vanligt ut han på banan och stod en stund med honom, sedan satte jag igång honom i skritt - gjorde halt osv. Sen har vi ledningar som går tvärs över banan och just precis exakt då kommer en helikopter för att kolla ledningarna, som de gör en gång om året. Helikoptern kom på väldigt låg höjd, precis intill trätopparna bakom honom. Jag hörde ju att helikoptern kom, men jag han liksom aldrig fram och stanna honom. Han blev livrädd, satte världens fart och sprang rakt igenom trådarna. Stigbyglarna åkte såklart ner och slog honom i sidorna. Han sprang för livet och rakt ner mot skogen, igenom två taggtrådar (!!!) och iväg upp på en grusväg. Jag sprang som en idiot. Som tur var hade alla grannar sett och ryktet spred sig snabbt till alla i närheten som gav sig ut och letade. Jag sprang för livet eftersom jag inte visste hur skadad han egentligen var. Skadad visste jag ju att han var! :( Jag fick syn på han flera gånger, men han bara sprang i ren panik, med longerlinan hängande efter sig. Han hade varit flera kilometer bort på en gård, de kom sedan farandes med hela stigbygellädret samt stigbygeln.

Efter flera kilometers springande, jag höll på att dö kan jag tillägga, så kom en "granne" som bor någon kilometer bort och sa att de hade tagit fast hästen. Deras hund hade tydligen vallat Avons så de fick tag på han. For dit fort som fan och där stod han. Svetten och blodet rann av honom. Bad farsan åka och hämta släpet och vi körde hem honom. Kan säga att han haft extrem tur för att ha sprungit rakt igenom två taggtrådar. Han har såklart en massa rivsår efter tråden, men inga djupa som behöver sys. Men hela bogen och frambenen är upprivna av köttsår. Har tvättat av hela honom och rengjort och salvat såren. Vi får se hur det går. Han är inte halt eller skadad mer vad jag kan se. Nu hoppas jag att såren läker och han kommer såklart få vila från allt ett tag.

Stackars, stackars Avons! :'( Han är så himla skärrad och så ska det behöva hända just honom.