Igår blev det en liten joggingtur för Avons del. Blev inte så jättelångt, men det räckte gott och väl :) Har iaf upptäckt att hans största skräck här i livet är kossor! ;) Herreguuuud. Den vanligaste vägen jag tar ner mot skogen, som går bakom vårat hus, är omringad av kossor på ena sidan i ca 150 m, med taggtråd dessutom :( Självklart skulle det stå en ensam kossa som kommit ifrån sin flock just precis bakom en buske precis när vi nästan kommit in till skogen.

Avons blev ju alldeles tokig och livrädd för den där ensamma kossan som bara stod där (kan tillägga att det är kvigor-ungdjur, så de är ganska vilda). Han stannade, blåste, spände upp sig, började skaka och till sist kastade hans sig ut i en träskåker och trampade ner ganska djupt. Fick dock upp honom på vägen ganska snart och hoppade av och gick med honom en bit i stället. Kände mig ganska hjälplös nere på backen när han satte upp huvudet i skyn, herregud vad högt hans huvud kan bli ;) Nästan som en giraff..haha.

Hoppade upp igen och red vidare, sen var han lugn och fin igen. Gick jättebra hela vägen och han kändes kanonfin. Travade nästan hela rundan och han var avslappnad och fin och gick i en låg och trevlig form och bara rullade på. Han fick även gå i det tempot han ville (kändes som att sitta på en travhäst igen) men det är bara bra att han får gå på och sträcka ut ordentligt :)

Idag blir det ett dressyrpass om allt går som jag tänkt mig. Får väl se hur det går.