Gårdagen var en katastrof

DATUM: 2011-07-31 / TID: 10:37:19


Usch.. Känner mig ganska kluven just nu :( Skulle rida lite dressyr med Avons igår och gjorde så också. Som vanligt så blir han superstressad så fort jag sätter mig upp. Det skriker rädsla i ögonen på honom och jag får inte röra mig, nudda honom etc..

Skrittade honom som vanligt i nästan en timma för att få han hyffsat lugn, men igår gick det inte alls bra. Började trava honom efter det långa skrittarbetet och han bara ÖKAR och ÖKAR i traven heeela tiden. Han har ett snabbt grundtempo och det vet jag, men det känns jättejobbigt att försöka sitta med när han ökar så förbannat som han gör. Tar jag då förhållningar på honom så slår han bara med huvudet och försöker dra tyglarna ur handen på mig. Så jag lät han pinna på lite för att få han lugn. I vänstervarvet satte han galopp av sig själv efter ett varv och jag försökte få han att sakta av till trav genom att ta små förhållningar och sätta mig tyngre och längre bak i sadeln.

Då bröt helvetet ut i honom. Så han tog ett studs framåt sen körde han upp huvudet i luften, bet sig fast i bettet och SKENADE som en idiot. Jag har aldrig varit med om något liknande på en hästrygg tidigare. Han stack inte bara utan han verkligen blev blockerad i huvudet och skenade. Den kraften och den farten har jag aldrig tidigare upplevt, det var hemskt. Jag ville  bara slänga mig av, men det gick så fort att jag inte vågade. Jag satt kvar i nästan ett helt varv i okontrollerad galopp i 150 km/h. I ena kurvan tappade jag stigbygeln och åkte fram så jag kunde klamra mig fast om halsen på honom och jag visste att jag var bara tvungen att slänga mig av. Såg hinderstöden närma sig i nästa hörn och jag tänkte: "bara jag inte ramlar in i dem". Vet att jag skreeeeek "JAG DÖÖÖR", jag trodde jag skulle göra det också. Klamrade mig fast tills vi precis hade passerat ställningen med alla hinder, sen trillade jag av mitt på mina hemmagjorda cavalettistöd, som har vassa träkanter. Som tur var hade jag säkerhetsvästen på mig och det är jag evigt tacksam över, annars hade jag antagligen blivit spettad i ryggen.

Jag brukar inte bli rädd och vara ganska tuff och envis över att jag ska upp på ryggen igen. Men igår vågade jag fan inte. Jag skakade och lipade som ett litet barn :( Tog istället och tömkörde honom så han fick springa av sig, men visst var han stressad.

Det konstiga är att han inte gör såhär ute. Enabart på banan är det han blir såhär stressad och rädd. Han flyr liksom i ren panik och man får ingen som helst kontakt med honom. Har ju märkt att han är väldigt bakskygg när man sätter sig upp på honom. Han är rädd för vad jag ska göra på ryggen. I stallet får man ta hur mycket som helst på hans bakdel och sambon får även komma fram och ta honom på baken när jag sitter på, men JAG som ryttare får absolut inte göra det, han blir LIVRÄDD. Antagligen blir han rädd och skenar när jag sätter mig tillbaka tyngre på hans bakdel, han tycker väl att det är obehagligt eller nåt i den stilen. Eller så är det bara att han tycker det är jobbigt med en ryttare på ryggen som ska bestämma hans tempo. Jag vet inte... Men just nu känner jag inte för att rida honom alls. Det enda som funkar är att rida honom med graman, men vem vill egentligen det? Vet inte riktigt hur jag ska gå vidare med honom eller vad jag ska göra. Det som hände igår var det värsta som hänt hittills och det vill jag inte uppleva igen.

Postat av: josefine m. ridtravaren Bellie

Men jisses... Jadu Jennie jag vet inte vad jag ska säga, jag hoppas de löser sig iallafall. Hur blir det om du bara rider ut med honom ett tag, och varierar det med tömkörning på bana?

2011-07-31 @ 11:38:00
URL: http://minfux.blogg.se/
Postat av: Jossan

Jag håller med Josefine, jag tror att det vore en bra idé, att bara arbeta bort spänningarna på banan i töm under en ganska lång tid, kombinerat med uteridning och löshoppning. Både för din och hans skull.



Man vet ju inte vad han har i bagaget, varför han reagerar på det här viset. Men jag tror att mkt toleransträning i just paddocken kan hjälpa med. Det gjorde jag på en av mina, som var livrädd för ljud. Han fick jobba på lina, medans folk runt paddocken fick föra oväsen av olika slag. Han stressade massor till en början, tills han insåg att ljudet inte alls gjorde ont. Så jag skulle använda mig av lite samma modell på din som man gör vid en inridning. Longera med hängande stigbyglar tex. (Sammansatta av en lina under magen så att de inte slår hejvilt, men lite rörelse iaf.) Lite prassel fastknutna i dem så småningom, (tex lite hösilageplast) för att öka retningen.



Ja.. Jag hoppas verkligen att det ordnar sig för dig!! Att han slår med huvudet ömsöm kryper in bakom hand låter som att han inte riktigt orkar än, men även detta kan ju arbete i töm råda bot på.



2011-07-31 @ 12:14:44
URL: http://himmelskadrommar.bloggplatsen.se
Postat av: Carro

Rid inte i paddocken mer på ett bra tag!

Har du kollat så han inte har ont? Han kanske sitter fast nånstans, och att han förknippar dressyrarbetet med smärta? Tänkte på det när du sätter dig tyngre i sadeln.

men jag håller med, rid bara ut tills du lärt känna honom, och se till att rasta av honom ute ist. Kan du arbeta honom ute?

BARA arbete från marken i paddocken, och ta hjälp av någon mjuk och bra tränare som kan hjälpa honom och dig från början.

Som det är nu så förstärks bara hans beteende, han är rädd och vet inte hur han ska lösa det.

Tror att han behöver otroligt mkt träning från marken.

Hoppas det löser sig för er!

Jag kan tipsa dig om Parelli NH, den hanteringen kan hjälpa din häst massor, de 7 lekarna.

HAr en kompis som jobbar endast enligt detta, du kan titta in till henne om du vill ha lite tips på trygghetsträning.

http://parellikusken.blogg.se

2011-07-31 @ 12:24:38
URL: http://sartorius.blogg.se/
Postat av: Emma Ingemarsson

Vilken himla tur att du kunde komma av och klara dig såpass bra.



Jag hade åkt med honom till klinik och kollat ryggen samt höfterna. Se så det säkert inte är något som är fel där. Efter det så hade jag tagit till andra metoder, såsom markarbete, NH osv.



En häst SKA inte reagera på det viset. Hästar som kommer från Lettland är ofta hårt hanterade så han kan säkert ha gamla minnen från det som sitter kvar.

Men när han reagerar på det viset när du sätter dig ner känns tyvärr som om det är något i hans rygg, behöver inte vara allvarligt. Kanske tom är ngt så enkelt som sadeln som klämmer eller liknande.



För din egen säkerhet så tycker jag att du ska ta det lugnt några dagar och kolla upp honom innan du går vidare. Livet är värt guld!



Sköt om dig nu, Kram Emma

2011-07-31 @ 12:59:03
URL: http://www.stallhojden.wordpress.com
Postat av: Q med ridtravare i fokus!

så där var ju knas..och det jag tror du först lär göra är att se till att han verkligen är UA innan ni går vidare öht.

För finns det något fysiskt som hindrar hästen kommer ni sitta fast i det här.

Sen skritta.. skritta skritta och öva på upp och av sittning och i bland kanske bara gör just den biten .Sadla på sitt upp.. och av ett par ggr och sadla av sen och ta en promenad i stället.

Och sedan tycker jag att för din säkerhets skull rid med gramanen om den hjälper.För någon form av säkerhetslina kan vara skönt att ha om det bär i väg.

Och jag vet hur otäckt det är när de drar i väg så där .Lär dig att läsa av honom väl och gå aldrig längre än att han håller sig på mattna.Det kommer ta väldigt lång tid men han kommer till slut bli bekväm i sig själv i arbetet .

Just sånna där hästar får man jobba lite i gränsladet med det tar tid och tålamod och kräver en stor portion känsla.

Något jag verkligen fick ta fasta på med knas i början var att det gick faktiskt inte att rida igenom spänningen så att säga.Det handlade snarare om att helt enkelt inte sätta honom där öht till en början för det klarade han inte av psykiskt.



Man får dessutom kanske helt enkelt acceptera att man inte varesig kan trava eller galoppera under en längre period eller ens göra de enklaste övningarna på ridbanan ens i skritt.

Utan allt blir så fruktansvärt basic.

Och faktiskt också väldigt tråkigt.

Men hästen kan behöva det för att komma till ro.Överös honom med beröm för minsta lilla då detta kommer hjälpa sig att vända trenden i huvudet på honom.Du har fruktansvärt mycket jobb framför dig.

Kram på dig.

mvh/Q

2011-07-31 @ 15:08:41
URL: http://qodrofenia.bloggplatsen.se/
Postat av: Q med ridtravare i fokus!

slänger in ett inlägg till.jag VET vad du känner just nu.Och även om det låter konstigt kanske så lider jag med dig.

Om det nu är som jag tror att han faktiskt liknar knas väldigt mycket Så tror jag på i de lägen du beskriver ovan att jag kanske har några knep att ta till som kanske hjälper.

1.Jag tror du skulle nöjt dig med skritturen i går.Grejen med sånna här hästar är att de blir ganska fort psykiskt utpumpade.Jag har gjort samma misstag så otroligt många ggr med knas i början och i bland får man nöja sig med så otroligt lite.Nästan så man tycker hela grejen är fjantig.

När han blir så där springig i traven.Nu vet inte jag om du red lätt eller satt ner men är han så känslig som jag tror kan det mycket väl vara så att han tog ditt tillbakaflyttande i sadeln och den extra tyngden som att han skulle öka. En del hästar som är känsliga över ryggen och inte tål att man sitter till lite hårdare på dem gör på det här sättet för att komma undan.de släpper rygg och banar sedan iväg.

Det jag fick göra mycket var att även om det är svårt så får man reglera hästen via lättridning och endast räta upp överlivet (ganska så långsamt) bör tilläggas för gör man detta för hastigt få det motsatt effekt .det gäller att hjälpa hästen att finna sin balans.och rid lätt långsamt tom långsammare än han travar.Nu kan han få spunk av detta till att börja med men arbetet går ut på att han grundläggande måste följa din takt och du måste vara så pass stadig i din sits att du inte följer honom i lättridningen när han blir snabbare.

Följer han dig.. beröm.Lek med takten rinner han iväg så sväng.Lägg en volt.Få ordning på takten och att han kan lugnt stanna hos dig.kan ta en väldig massa tid innan poletten faktiskt trillar ner och han har styrka nog att vara med dig både psykiskt och fysiskt.Det är bara att traggla på .

Går han igång.Backa bandet..Kanske skritta på lång tygel en stund.ge honom på så sätt eget ansvar och han kommer med tiden förstå att du inte kommer tvinga honom till något han inte klarar av.just stress mönstret måste du på något sätt bryta innan ni kan gå vidare.

På knas funkar skritt på lång tygel.Börjar han gå igång ger jag lång tygel och på så sätt säger jag."frihet under ansvar" i bland får man helt enkelt parkera honom på lång tygel när han kokar i huvudet tills han helt enkelt släppt spänningen och sedan börja om.



Nu finns det antagligen säkert miljoner andra vägar att ta till.Men jag valde den långa vägen för det kändes som om jag skulle ha mest igen på det i slutändan.

Det du bör fråga dig är om du verkligen vill detta?

För det är nog inte sista gången ni kommer hamna på kant med varandra för sådana här hästar är svåra att begripa sig på.Du kommer troligtvis få skena igen.Och du kommer bli rädd även då.(det blev jag)

Vill du ha en utmaning över det vanliga så fortsätt.Han kommer tära på dig psykiskt och du kommer ifrågasätta dig själv och din ridning tusen ggr om.

Vill du rida för att det ska vara gemytligt och roligt.Byt häst.



Jag säger inte detta för att på något sätt vara elak eller dum vilket jag hoppas du förstår?det är bara så otroligt mycket jobb med sådana här hästar och man måste verkligen fråga sig om det är det man vill.

mvh/Q

2011-07-31 @ 16:48:06
URL: http://qodrofenia.bloggplatsen.se/
Postat av: Amanda

Jag vet precis hur du känner! Har varit med om samma sak, men den hästen var dum att hantera också så han fick vandra vidare. Du är en tuff och otroligt duktig ryttare (följt dina bloggar lääänge!) och jag är övertygad om att du kommer klara detta galant, även om de kommer o ta tid! Men som någon skrev, kolla upp honom först, så slipper du fundera!



Styrkekramar till dig!

/Amanda

2011-08-01 @ 13:02:54
URL: http://pumpan.bloggplatsen.se
Postat av: Johanna

Har enhäst som var likadan när jag tog honom, jag hoppade över ridbanan och red ut istället skrittade mkt både på ryggen och för hand och ökade sedan succesivt till trav och galopp. efter några månader tog jag in han på banan igen och började m arbete fån marken. Helt annan häst! Pröva om det kan vara ngt fö er....

2011-08-01 @ 14:50:37
Postat av: Anonym

Ajdå. Hoppas det gick bra med dig!

Kan ju säga att jag också skrikigt jag dör, det vill jag lova!



Vad konstigt oftast brukar det vara tvärtom, alltså att dem skenar i skogen (dock inte av rädsla alla gånger) han kanske kan ha varit med om något illa i en paddock? :o

Du kanske kan testa rida på en åker?!

Brukar funka på Zola om man vill rida dressyr men hon inte vill vara i paddocken! (:

2011-08-01 @ 17:33:33
URL: http://beeatrice.blogg.se/

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback






RSS 2.0